Arbetsmarknad och integration

Att bryta utanförskapet och segregationen det medför är Malmös främsta utmaning. Här finns Sveriges ofta högsta arbetslöshet och omkring vart tionde hushåll är beroende av försörjningsstöd. Inte ens hälften av de som är invandrare i Malmö är i arbete – istället är långtidsarbetslösheten högst i landet. Det gör Malmö sämst i Sverige bland de stora kommunerna.

Om förvärvsfrekvensen i Malmös utanförskapsområden skulle motsvara genomsnittet i Sverige skulle omkring 11 000 fler Malmöbor vara i arbete. Det skulle innebära en halvering av arbetslösheten i Malmö som i dag består av drygt 22 000 personer.

Utanförskapet river djupa sår, inte bara för den som drabbas, utan för hela familjer och för samhörigheten i vår stad. Enligt Socialstyrelsen växer vart fjärde barn i östra Malmö upp i en familj som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd. Staden är så segregerad att det finns områden i Malmö där bara var fjärde vuxen har ett jobb att gå till.

Framöver väntar stora utmaningar efter de senaste årens höga flyktingmottagande. Av de som kom till Sverige för tio år sedan hade bara 36 procent jobb i Malmö 2014. Av de som kom till Sverige för fem år sedan hade bara 18 procent ett jobb i Malmö 2014.

Därför presenterar vi arbetsmarknadsåtgärder i fyra steg:

Steg 1 – Krav på att göra sig anställningsbar

Enligt Arbetsförmedlingen har ungefär en tredjedel av Malmös drygt 22 000 arbetslösa högst förgymnasial utbildning. En studie genomförd av OECD på svensk integration visar att allt för stor del av arbetslösheten bland nyanlända kan förklaras av bristande språkkunskaper.

Samtidigt ser vi hur Malmös arbetsmarknad består till största delen av yrken som kräver en gymnasieutbildning eller mer. Detta samtidigt som de i utanförskap snarare har det gemensamt att de, födda eller inte i Sverige, saknar fullständig grundskoleutbildning. Därför behövs åtgärder som ökar anställningsbarheten för dem i utanförskap.

Malmömoderaterna vill införa:

Aktivitetskrav för anställningsbarhet

För att bryta utvecklingen behöver Malmö reformera hela sitt bidragsarbete och lära av kommuner såsom Trelleborg och Helsingborg. Kommuner som lyckats bryta människors bidragsberoende genom tydliga aktivitetskrav och en aktiv uppföljning. Den som är arbetslös och som får bidrag skall göra vad den kan för att återgå till självförsörjning. Den som uppbär föräldraförsäkring och försörjningsstöd som nyanländ ska läsa SFI under tiden barnet är i skolan.

Närvarokrav

Inför närvarokrav som inte endast handlar om närvaroregistrering utan krav på närvaro under hela dagen för att söka arbete eller delta i utbildningar för att öka sin anställningsbarhet.

Att de framgångsrika fria aktörer ska ta över de kommunala arbetsmarknadsinsatserna

Kommunens egna arbetsmarknadsinsatser överträffas av resultaten hos andra utförare. Fler människor behöver ta del av dessa i stället för kommunens egna.

 

Steg 2 – Omfattande och individuella integrationsåtgärder

Malmös mångfald är ytterst vår styrka men när integrationen inte fungerar hotas både vår tillit och vår öppenhet.  Under allt för många år har flyktingar som kommer till Malmö fått lära sig att här går man på bidrag. Stora summor betalas årligen ut helt utan motkrav på att exempelvis lära sig svenska eller delta i en yrkesutbildning.

Malmömoderaterna vill införa:

En samlad integrationsplattform

På ett samlat servicekontor träffar den nyanlände representanter från relevanta myndigheter så som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Socialförvaltningen samt andra berörda. Allt för att effektivisera och anpassa etableringsprocessen utefter den nyanländes personliga förutsättningar – samtidigt som integrationsarbetet inleds direkt. Målet är en snabbare väg in i etablering samt förkortad tid fram till egen försörjning. Inspiration kan t.ex. hämtas från Växjö kommun.

Svenskundervisning för nyanlända från dag 1

För att korta tiden till inträdet på arbetsmarknaden, bör även alla asylsökanden i Malmö delta i svenskundervisning redan från att de söker asyl, i stället för att denna sätter igång först när ett uppehållstillstånd beviljats.

Arbetstillstånd för alla som placeras i Malmö i väntan på uppehållstillstånd

Malmö bör kräva att alla som uppehåller sig i kommunen i väntan på asylprövningen automatiskt får tillstånd att arbeta. Det normala måste vara att invånarna förväntas arbeta för sin egen försörjning, inte tvärtom.

Jobb i stället för bidrag – jobbinsatser för bidragssökare från dag 1

Vägen in blir mycket kortare ju tidigare den börjar. Är arbetslöshet det enda problemet, bör man träffa en ”arbetsförmedlare” och inte en ”bidragsförmedlare”.

Etableringslån istället för bidrag

I dag uppstår ett glapp under perioden från det att dagersättning från Migrationsverket upphör till dess att personen får sin etableringsersättning. De som saknar försörjning under denna tid kan vända sig till kommunen för att få ekonomiskt bistånd. Då etableringsersättningen sedan betalas ut retroaktivt kan detta leda till att personen får dubbel ersättning, vilket ytterst både försvagar kommunens ekonomi och innebär omotiverat höga bidrag. Istället bör Malmö ta lärdom från andra kommuner och införa etableringslån som innebär att biståndsmottagaren under denna period blir återbetalningsskyldig.

SFI med inriktning mot arbetsmarknaden

För att förbättra SFI-utbildningen och förkorta vägen till arbete vill vi möjliggöra för yrkesinriktningar inom SFI, dels där språkundervisningen är inriktad mot en viss bransch eller visst arbete samt där praktik inom detsamma ingår som ett led i utbildningen. Därtill bör SFI-utbildningen vara flexibel och individanpassad på ett sådant sätt att den kan kombineras med andra former av utbildning, för att möjliggöra en snabbare väg till arbete.

Uttalsträning för att fler kompetenser ska tas tillvara

Allt för många arbetsgivare vittnar om att även om en nyanländ möter kompetenskrav saknar personen förmåga att kommunicera fullgott på svenska. Detta försvårar anställningar inom en rad serviceyrken inom såväl privat som offentlig sektor. Därför bör Malmö genomföra en särskild satsning på uttalsträning utöver den teoretiska.

 

Steg 3 – Lärlingsanställningar och praktik

Arbetsförmedlingen pekar på att upp emot var tredje arbetslös i Malmö har som högst en grundskoleutbildning. Därför vill vi satsa på en vuxenutbildning och SFI som möter arbetsmarknadens behov – där den som är i utanförskap i första hand erbjuds yrkesutbildningar till bristyrken som vi vet leder till arbete.

Malmömoderaterna vill införa:

Praktikplatser och yrkesutbildningar som leder till jobb

Allt för många av dagens åtgärder och praktikplatser har ytterst svag koppling till bristyrken och leder istället ofta till passivisering. De kommunala arbetsmarknadsinsatserna bör ses över mot att fokusera på att utbilda inom bristyrken så som t.ex. svetsare och omsorgspersonal.

Att JobbMalmö ersätts med fria initiativ

Jämförelser visar att fria initiativ ofta lyckas bättre med sina uppdrag än kommunen. Detta blir extra tydligt i arbete kring att få malmöbor i arbete. Det finns exempel i vår stad där fria initiativ lyckas få ungdomar långt ifrån arbetsmarknaden till egen försörjning tio gånger så effektivt som kommunens eget JobbMalmö. I andra kommuner finns goda exempel på organisationer som jobbar framgångsrikt med att få funktionsnedsatta i arbete. På arbetsmarknadsområdet måste därför, som komplement till en mer aktiv näringspolitik, det engagemang som finns hos fria initiativ utvecklas och släppas fram. Moderaterna vill därför lägga ner JobbMalmös insatser och ersätta dem med insatser via de fria alternativen.

 

Steg 4 – Stärkta drivkrafter för arbete

Malmö kommun är en av de kommuner som betalar ut högst och mest generösa summor i ekonomiskt bistånd i Sverige. Trots att antalet människor som söker ekonomiskt bistånd sjunker fortsätter kostnaderna stiga. Detta är ej motiverat. En jämförelse över den årliga kostnadsutvecklingen med Stockholm och Göteborg visar att Malmö konsekvent har en högre kostnadsutveckling årligen än de andra. Detta betyder att oberoende av nationell trend så stiger Malmös kostnader för bidrag omotiverat högt.

Om Malmö istället skulle betala ut samma genomsnittliga summa som Växjö skulle kostnaderna minska med över 400 miljoner. Växjö kommun är ett relevant exempel då det genomsnittliga bostadspriset för en lägenhet är snarlikt och Växjö har en något högre andel barn som mottar ekonomiskt bistånd. Därför finns omfattande såväl drivkraftsvinster som samhällsekonomiska att vinna genom att skärpa utbetalningarna av ekonomiskt bistånd.

Malmömoderaterna vill införa:

Ökade personella resurser till socialtjänsten

Ökade personella resurser till socialtjänsten i syfte att säkerställa att ekonomiskt bistånd ej betalas ut felaktigt. Revisionens granskning av socialtjänsten i Malmö har presenterat tydliga förklaringar till varför Malmö har störst bidragsberoende i landet. I 19 av 45 granskade fall framkommer brister. Närmare varannan person som får bidrag av Malmö gör det alltså på något vis felaktigt. Därför behöver resurserna öka.

Hembesök, uppföljning och kontroll

Öka arbetet med att erbjuda hembesök och inför tjänster dedikerade till uppföljning och kontroll av utbetalningar. Den som väljer att fuska med systemet ska aldrig tjäna på att bo i Malmö. Därför behövs en omfattande kontroll av utbetalningar av bidrag. Precis som revisionen skriver behöver även kontrollerna öka av den som mottar ekonomiskt bistånd. En framgångsrik metod som exempelvis Solna, Växjö och Sundbyberg infört är att ålägga kommunen att, vid misstanke om felaktigt erhållande av ekonomiskt bistånd, göra hembesök. Att inte acceptera hembesök ska påverka en bidragsansökan.

En översyn av kommunens riktlinjer för att införa ett bidragstak

I dag finns ett golv för hur lite ekonomiskt bistånd som kan betalas ut men inget tak. Detta resulterar allt för ofta i att det blir ekonomiskt olönsamt att gå från ett relativt högt bidrag till en lägre lön. Malmö stad bör därför uppdatera sina i dag generösa riktlinjer för bedömning av ekonomist bistånd utifrån att stryka allt som ej är motiverat av grundläggande humanitära eller arbetsmarknadsskäl. Något som redan gjorts med framgång i exempelvis Sundbyberg som lyckats vända en mångårigt negativ trend till positiv för sitt ekonomiska bistånd.

Ett stopp av alla utbetalningar av ekonomiskt bistånd till illegala migranter

Trots att högsta förvaltningsdomstolen i en dom från den 5 juni 2017 slagit fast att en person som håller sig undan avvisning eller utvisning inte har rätt till bistånd i form av försörjningsstöd fortsätter kommunen betala ut bistånd till dessa. Det är fullkomligt oacceptabelt att staden väljer att undergräva rättssamhället för att kunna betala ut bidrag till den som bryter mot våra lagar – på bekostnad av de äldre som får en sämre omsorg och de yngre som får en sämre framtid.

 

Tappade uppkopplingen